Snart är det ett år sen jag kom på otroheten. I ungefär samma veva föds bebisen. Mina planer har varit att i ungefär samma veva avveckla bloggen eftersom behovet att skriva inte är lika stort längre. Dessutom läser A bloggen regelbundet, så det blir inte riktigt samma sak att skriva.
Men ikväll har jag ångest för första gången på länge. Det har iofs varit värre. Jag kan hantera det, men det är jobbigt. A är på möhippa och jag sitter själv hemma framför datorn med ett vinglas i handen.
Fan, vad jobbigt!
